Kriberg fr�n f�rr
och lite fr�n ovan

Vy �ver Kristineberg fr�n mitten av 50-talet

Samh�llet blomstrade under 50-talet. Ca 1400 inv�nare gjorde att det fanns underlag f�r tre mataff�rer, Brukshandeln, Konsum och en butik i "Riksbyggena" som f�rdigst�lldes samtidigt medd vykortet till h�ger (1955)
P� bilden till h�ger ses �ven "Nybyggena", skolan med sin nya paviljong fr�n -53, l�rarbost�derna, "�verliggarna" som �ven inrymde brandstationen, "Markan", m mm .
N�rmast aff�rerna, posten och annan service fanns de s k "baskvarteren" d�r tj�nstem�nnen bodde. L�ngre bort fanns arbetarna inrymda i sina tv�- eller trerummare eller egna villor l�ngst bort efter Kron�sv�gen eller i n�rheten av det s k "Grishuset".
L�ngst upp i en st�rre fastighet med skylten "Privat v�g" bodde platschefen.

Flygbilderna �r fr�n mitten av 50-talet, sommaren -54 eller -55. Riksbyggena �r inte f�rdigbyggda
Om man j�mf�r med f�rgbilden l�ngst ner ( fr�n 1983) s� har en del f�r�ndringar kommit till. Det nya villaomr�det p� Tallv�gen, pensionn�rsbost�derna vid Kiosken, villorna p� Stigbov�gen, (en gata efter de boendes f�rnamn?), sim- och sporthall, det stora villaomr�det efter Viterlidsv�gen har kommit till. "Markan" �r borta och ersatt med en industrilokal, gatorna �r asfalterade, daghem har byggts. Boliden-bolaget har l�mnat �ver ansvaret f�r samh�llets underh�ll till kommunen.
Samh�llet har nu expanderat n�stan upp till det f�rsta bygget, Kristinebergsg�rden. Cirkeln �r sluten.
Samh�llet hade under 50-talet 1400 inv�nare, 1983 hade den siffran halverats och idag ytterligare halverats.
( "Harta borti harta � harta borti he").
De stora malmfyndigheterna �r upptagna och nu finns fyndigheter s�kerst�llda f�r n�gra �r fram�t.

Sedan gruvan togs i drift 1940 har man spr�ngt och karvat ur berget s� att gruvan idag �r Sveriges djupaste gruva. Nu bryter man p� 1170 meters djup och planer finns p� att forts�tta �nnu djupare.
Man bryter komplexmalm, som inneh�ller m�nga metaller (zink, koppar, guld och silver), samt renodlad guld och kopparmalm.
Gruvan syssels�tter i dag ca 160 personer och
ut�ver detta har ca 50 personer sin utkomst p� entreprenad i och kring gruvan, �kerier, mekaniker och betongproducenter.

Kriberg 1983

"Samh�llet planerade Thorn� att bygga i Bj�rksele, som redan var en stor by. Det skulle bli ett bra samh�lle. Han planerade att anl�gga en smalsp�rig j�rnv�g mellan gruvan och samh�llet. F�rhandlingarna med myndigheter i Lycksele var k�rva och b�nderna i Bj�rksele ville inte uppl�ta mark f�r bebyggelse. De ville inte f� in ogudaktigt rallarliv i sin by. Thorn� beslutade d� att visa dem, att det gick att bygga ett m�nstersamh�lle p� sydsluttningen av Viterliden, �nda ner mot myren."