Kriberg från förr
och lite från ovan

 

 

 

 

 

 

 

 


Vy över Kristineberg från mitten av 50-talet

 

Samhället blomstrade under 50-talet. Ca 1400 invånare gjorde att det fanns underlag för tre mataffärer, Brukshandeln, Konsum och en butik i "Riksbyggena" som färdigställdes samtidigt medd vykortet till höger (1955)
På bilden till höger ses även "Nybyggena", skolan med sin nya paviljong från -53, lärarbostäderna, "Överliggarna" som även inrymde brandstationen, "Markan", m mm .
Närmast affärerna, posten och annan service fanns de s k "baskvarteren" där tjänstemännen bodde. Längre bort fanns arbetarna inrymda i sina två- eller trerummare eller egna villor längst bort efter Kronåsvägen eller i närheten av det s k "Grishuset".
Längst upp i en större fastighet med skylten "Privat väg" bodde platschefen.

Flygbilderna är från mitten av 50-talet, sommaren -54 eller -55. Riksbyggena är inte färdigbyggda
Om man jämför med färgbilden längst ner ( från 1983) så har  en del förändringar kommit till. Det nya villaområdet på Tallvägen, pensionnärsbostäderna vid Kiosken, villorna på Stigbovägen, (en gata efter de boendes förnamn?), sim- och sporthall, det stora villaområdet efter Viterlidsvägen har kommit till. "Markan" är borta och ersatt med en industrilokal, gatorna är asfalterade, daghem har byggts. Boliden-bolaget har lämnat över ansvaret för samhällets underhåll till kommunen.
Samhället har nu expanderat nästan upp till det första bygget, Kristinebergsgården. Cirkeln är sluten.
Samhället hade under 50-talet 1400 invånare, 1983 hade den siffran halverats och idag ytterligare halverats.
( "Harta borti harta å harta borti he").
De stora malmfyndigheterna är upptagna och nu finns fyndigheter säkerställda för några år framåt.

Sedan gruvan togs i drift 1940 har man sprängt och karvat ur berget så att gruvan idag är Sveriges djupaste gruva. Nu bryter man på 1170 meters djup och planer finns på att fortsätta ännu djupare.
Man bryter komplexmalm, som innehåller många metaller (zink, koppar, guld och silver), samt renodlad guld och kopparmalm.
Gruvan sysselsätter i dag ca 160 personer och 
utöver detta har ca 50 personer sin utkomst på entreprenad i och kring gruvan, åkerier, mekaniker och betongproducenter.

 

Kriberg 1983

"Samhället planerade Thorné att bygga i Björksele, som redan var en  stor by. Det skulle bli ett bra samhälle. Han planerade  att anlägga en smalspårig järnväg mellan gruvan och samhället. Förhandlingarna med myndigheter i Lycksele var kärva och bönderna i Björksele ville inte upplåta mark för bebyggelse. De ville inte få in ogudaktigt rallarliv i sin by. Thorné beslutade då att visa dem, att det gick att bygga ett mönstersamhälle på sydsluttningen av Viterliden, ända ner mot myren."